Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin fot i det inre af riket.» — Så utbrister en abbot
i Corbeys kloster, vid namn Paschasius Radbertus,
då han berättat om eröfringen af Paris — det
samma, som det förvånade Europa i våra dagar
(1871) bevittnat. Den gamle abboten lefde i nionde
århundradet, således för mycket, mycket länge sedan,
och den förfarliga händelse, som så mäktigt upprörde
honom, var väl icke uthungrandet af Paris, men
uppgifvandet af Paris till — nordbor, till
skandinaver, en vikingahär af folk från de tre nordiska
rikena, som dragit ut, törstande efter bragder, ära
och guld.
Händelsen ligger, såsom läsaren finner, långt
tillbaka i tiden och är delvis helt och hållet insvept
i sagans dunkel; men detta rör mera de handlande
personerna, än hvad de utförde. Det land, som
dessa nordbor togo i besittning, var det efter dem
benämnda Nordmandie, — och de utomordentliga
händelser, som nu (1871) tilldragit sig för våra
ögon just i dessa trakter, hafva kommit oss att tro,
det en kort tillbakablick på dessa i forntiden
ti-made tilldragelser icke skulle utan nöje emottagas.
Eröfringen af Paris är förknippad med
sago-namnen Björn Järnsida och Hasting, den förre en
son af Ragnar Lodbrok, den senare hans
fosterfader. Björn skall hafva fått sitt tillnamn Järnsida
deraf, att han aldrig blef sårad i något slag,
hvar-före det ryktet gick om honom, att hans moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
