Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ännu i dag kan se hans grafvård, midt emot
hans sons, i ett af kyrkans kapell.
Det var naturligt, att nordmännens språk snart
skulle bortblandas, eftersom ganska få af dem förde
hustrur med sig, utan äktade infödda qvinnor, och
barnen således uppföddes i franskt tungomål.
Men-till en början var man noga med, att barnen skulle
lära sig att tala sina fäders språk, och detta har
äfven lämnat spår efter sig, som knappast någonsin
skola alldeles utplånas. En mängd namn på orter
i Normandie äro ännu nordiska, ehuru med de
förändringar, som århundradens franskt uttal
nödvändigtvis måste medföra. Så alla de ortnamn, som
sluta på beuf eller boeuf, hvari vi tydligt igenkänna
det norska bö eller det svenska bo t. ex. Elboeuf
(Elfbo), Criqueboeuf (Kyrkiebo), Limboeuf (Lindbo),
Daubeuf (Dalbo). Så är ock förhållandet med
ortnamnen på tot, som icke är annat än det norska
torft, det svenska tofta, t. ex. Routot (Rolfstofta),
Lintot (Lindtofta), Yvetot (Iwarstofta), Criquetot
(Kyrke-tofta), Gounetot (Gunnarstofta) o. s. v. Namn på
fleur påminna om det fornnordiska fljot, t. ex.
Fique-fletir (Fiskafljot), Honfleiir (Hindarfljot). Andra
ortnamn på bec, det nordiska bäck — Caudebec,
Bol-bec —, på dieppe, det nordiska djup, och på dale,
det nordiska dal, häntyda äfven på sitt nordiska
ursprung. Ännu en mängd ortnamn finnas, där det
nordiska gård blifvit utbytt mot det romaniska villa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
