Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fyllde de voro af stridsmän
och hvita sköldar,
vesterlandets lansar
och wälska svärd.
Vrålade barsärkar,
vildhet dem följde,
skriade ulfhednar
och järnsvärd gnydde.»
I slaget deltögo äfven många norrmän, som
plägade ligga i vesterviking, och antagligen är det
dessa som åsyftas, då skalden sjunger om
»vesterlandets lansar» och om »wälska svärd». Med
vester-landet betecknar han England och kringliggande
länder, med wälsk åter fransk. Barsärkar och
Ulfhednar voro de förnämsta kämparne i konung
Haralds hird. De senare hade sitt namn däraf, att
de voro klädda i varghudar. De gingo främst i
fylkingen, när man stred till lands, och på
konungens skepp stodo de näst efter stamboma, hvilka
hade sin plats omkring konungens märke i
fram-stammen. Men idel utmärkte män funnos i konung
Haralds hird och om bord å hans skepp.
Om slaget i Hafrsfjord berättar Snorre
Sturle-son helt kort. Det blef både hårdt och långt, säger
han. Det slutades därmed, att Harald fick seger,
och där föllo konungarne Erik och Sulke samt
dennes broder. Sote jarl. Tore Långhaka, en stor
bar-särk, hade lagt sitt skepp emot konung Haralds,
och var anfallet mycket hårdt, tills Tore föll, då
hans skepp afröjdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
