Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid hans sida. »Men du är modig, Elisif! sådan,
alldeles sådan vill Harald se sin brud. Det minnet
bleknar ej hos mig, hur långt jag än kommer att
färdas i Världen, när jag nu skiljes från dig.
»Hvad, Harald, du talar om skilsmässa.»
»Jag drager i morgon härifrån, jag vill afla
mig gods och guld: den fattige väringen, fast han
ock är konungason och ätteboren till ett
kontinga-rike, får ej tänka på att ega Jaroslawls dotter.»
»Du talar i gåtor, Harald; i går var vårt tal
ett annat!»
»Men jag har i dag talat vid din fader.»
Konungadottern blef blek om kind; hon
började förstå meningen af det sagda; men hon hann
ej spörja vidare.
Jakten hade under tiden gått skogen rund. De
första hundarna spårade hjorten i remnan, jägare
följa. Jakthornet ljuder, så komma flere, och. snart
fylles dalen af konungens följe, och Jaroslawl själf
står frariiför sin dotter och den stolte väringen.
Mörk var konungens blick, och ord af vrede
skälfde på tungspetsen.
Då föll hans öga på den slagne björnen, och
hans ansikte ljusnade.
Men han sade intet, och så drog det kungliga
jakttåget hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
