Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förde honom in i riddarloftet samt bad honom,
eftersom måltidstimmen var inne om aftonen, att
deltaga i måltiden. Thord höll god min och satte sig
till bords. Han måste i hvad fall som helst invänta
sina svenner.
Snart var samtalet i gång. Man öfvergick från
likgiltiga saker till allt viktigare, tills Thord
berättade om sin framgång vid Lödöse, och att denna
stad nu var i konung Carls våld. Den
underrättelsen slog ned som en åskstråle från klar himmel
framför den förvånade slottsherren, och han kastade
en blick på den unge marsken, som om han velat
öfvertyga sig, om det verkligen var han och icke
en annan, hvilken satt vid hans bord och berättade
sagor. Men herr Thord lät honom icke återkomma
från sin förvåning. Han sporde plötsligt, och såg
därunder förrädaren skarpt i ansigtet: »Sägen mig,
herr Thure, hafven I härunder handlat, som en
ärlig riddare bör att handla mot sin rätte herre och
konung?» — Nu spratt herr Thure till och spände
sina ögon i sin gäst. Men denne fortsatte: »I ären
röjd, herr Thure; edra egna bref hafva fällt eder!»
— och han omtalade, huru han funnit dessa bland
de andra förrädarnes i Lödöse.
Nu sprang herr Thure upp och ropade till sina
svenner att gripa den djärfve marsken och kasta
honom i tornet. Men den raske herr Thord fattade
honom vid halsen, och hans svenner blefvo öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
