Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land till Upland, där själfva Upsala tvangs att svära
honom trohet. Redan innan han själf kom till
denna stad, lät han på domkyrkodörren uppspika
ett bref, hvari han förklarade sig för »riksens herre
och höfvidsman», uppsade konung Carl huldskap
och manskap och förklarade honom icke hafva rätt
till rikpt, efter han det en gång försvurit. Hans
eget och de öfrige herrarnes sigill hängde under
brefvet.
Några dagar därefter kom han själf med 800
svenner, i blanka rustningar, ridande till Upsala,
och många tusen bönder slöto sig till honom,
synnerligast från vestra Upland, som aldrig varit
konung Carl rätt tillgifvet. Han uppförde sig nu i
allo som en riksföreståndare och uppbar skatten.
En ny seger, som han vann vid Knutby kyrka,
några mil öster om Upsala, gjorde honom ännu
modigare, och med friskt mod gick han att möta Sten
Sture, som nu kom antågande med
Södermanlän-dingame från Vesterås till Upland. Denna
bondehär hade dock låtit förleda sig att affalla från
konungen, så att herr Sten nödgats fly till Nils Sture
i Dalame. Denna omständighet, som var att skatta
lika god som en vunnen seger, kom herr Eriks
hjerta att svälla af stolthet och fröjd. »Där kunnen
I se, hur allt går mig väl i händer», sade han till
de omgifvande herrarne, »och huru lyckan följer mig
åt.» Och så red han tillbaka till Upsala, att där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
