Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under tårar, att han icke måtte döda sig, men han
svarade honom Välvilligt och skämtsamt: ’vade retro,
satana!’ (vik hädan, satan!) De förirrade sig från
rätta vägen väl en mil, men han afstod likväl icke
från sin föresats, förr än han framkom till klostret.
Omsider på andra dagen inträdde han i brödernas
locutorium (samtalsrum), och här berättade han
för konfessorn och bröderna orsaken till sin resa
och den vördnad, som han hyste för vår moder
S:t Birgitta, och hvilken ynnest påfven å nyo
visat hennes orden, samt äfven om ställningen
i Rom.
»Men ibland annat omtalade han ett underverk,
som Gud hade gjort med honom för S:t Birgittas
skull. Då han nämligen den 23 november (1405)
befann sig på hafvet midt emellan Preussen och
Sverige, uppkom en så häftig storm, att alla
för-tviflade om lifvet och sjömännen redan tänkte på
att kasta lasten i sjön; men då hindrade han det
och sade: ’låtom oss anförtro oss åt S:t Birgittas
hjälp och göra det löfte till henne, att vi besöka
hennes kloster, så fort som vi komma till en svensk
hamn. Det lofvade alla, och han själf kände sig i
ett tillstånd midt emellan vaka och sömn, liksom
bortförd i andanom, och tyckte sig vara i ett kapell,
där en prest stod och mässade framför högaltaret,
och till höger om altaret såg han en qvinna, iklädd
enkedrägt, med svart kappa, grå klädning och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
