Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraft och kraft, hjertat klappar af oro först och af
sällhet sedan, när den kraft segrat, som burit
fosterlandets väl i sitt sköte.
Taflan af en sådan strid möter oss mot slutet
af vår medeltid, den så kallade »unionstiden». Den
olycka, som hotar, är ingenting mer eller mindre
än den svenska nationalitetens död, och de strider,
som stredos under loppet af inemot ett århundrade,
hade till sitt mål Sveriges räddning från denna död.
Ett befrielsekrig kan därför hela denna tid i vår
historia kallas, med sådana namn som en
Engel-brekts och de trenne Sturarnes till öfverskrifter på
sina särskilda blad; — enkla, sträfva, till en del
bortglömda toner i den härliga morgonhymn, som
bebådade vår storhets dag, Det är en sådan
bortglömd ton, vi här vilja anslå; — en obetydlighet,
om man så vill, knappt uppmärksammad af
häfda-tecknaren, men som, då den ljudade, helt visst
innebar hela fullheten af ett människohjärtas hopp och
fruktan.
Det var på hösten 1507, ett år, som tycktes
lika olycksdigert för Sverige, som det föregående,
då biskop Herning Gad med stormande hand
återtog Kalmar stad från fienden, var lyckosamt. Man
lade sig all vinning om att äfven återvinna Kalmar
slott, och både Herning Gad och riksföreståndaren
Svante Nilsson uppbjödo all sin kraft att vinna detta
mål. Tidigt på året, i februari månad, hade riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
