Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JdtøAtø ’ÖVLi-EMSI-jERtiÅ Octi StGRfb ÉrÅhL 1&1
i allt sitt storartade majestät, så är det ock med
men-niskolifvet. Den stora händelsen, de stora namnen,
som stå att läsa i guldskrift på häfdens marmortafla,
lämna ofta hela den tid, som de tillhöra, i dunkel
bakom sig, medan en enda liten händelse ur det
enskilda lifvet tjänar att belysa hela denna skuggvärld,
sätter liksom kött och blod till de förtorkade
benen, spänner musklerna och utbreder framför oss en
tafla, full af rörligt lif.
En sådan tafla, bland andra, lämnar oss
berättelsen om Johan Gyllenstjema och Sigrid Brahe,
från en tid, hvars egentliga innehåll ligger i striden
mellan konung Sigismund och hertig Carl, eller
mellan denne och» de svenska herrarne af högadeln.
Om vi få sätta tro till underrättelserna från dessa
tider, så voro de stora herresläkterna rikt försedda
med q vinliga medlemmar af utmärkt skönhet. När
efter Katarina Jagellonikas död konung Johan såg
sig omkring för att finna en drottning, stannade hans
blickar företrädesvis på trenne, hvilka genom sin
oförlikneliga skönhet gjorde ett djupt intryck på
honom. En bland dessa var den yngsta dottern till
gamle Per Brahe på Rydboholm, den andre i
ordningen bland dem, som af konung Erik blifvit
upphöjde i grefligt stånd. Denna dotter hette Sigrid
och var näst den yngsta af åtta syskon. Gamle herr
Per — titeln grefve begagnades till en början
sparsamt — var en mycket ansedd herre, därtill rik både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
