Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att du ärft din faders natur och stora mod, och du
varnar oss för det, som i framtiden vore af dig att
vänta, därest du finge lefva. Du må därföre vara
beredd att svara inför domstolen med de andra
Fin-name, med hvilka du ville våga dig i den farlighet,
som dem af oss tillstundade.»
Inför domstolen anförde herr Johan, »att han
knappast deltagit i striden; knappt en enda gång
hade han spänt en bössa mot hertigens folk»; men
domarena svarade, »att han stannat qvar för att
uppegga Finnarne, och det vore brott nog», och så föll
domen, att han jämte de andra skulle halshuggas.
Det var på onsdagen den 7 november, som domen
föll, och på fredags-eftermiddagen den 9
förkunnades fångarn e, att afrättningen skulle försiggå dagen
därpå eller lördagen. På torsdagen, när domen
af-kunnades, hemtades hertigen af grefve Moritz ned
från slottet till den öppna platsen framför detsamma,
där fångarne lågo på knä, omgifne af en ofantlig
menniskomassa. Just som hertigen då skulle gå
tillbaka igen, reste sig herr Johan och bad, att
hertigen icke skulle stå efter högsta rätten (d. v. s.
dödsstraffet). Men hertigen svarade: »Du har
förkastat nåd och förlåtelse, då den bjöds; nu är nådens
tid förbi. Domen är fälld, ständerna äro målsegande,
och jag har icke makt att eftergifva deras rätt.»
När det sedan på fredags-eftermiddagen
förkunnades för herr Johan i fängelset, att han skulle dö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
