Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det skall aldrig finnas i sanning, nådig herre»,
bedyrade Johan Bertilsson, »det min herre sådant
har utspridt!»
»Hafver han icke det gjort?»
»Nej!»
»Nekar han därtill?»
»Ja, visserligen!»
Detta tycktes omstämma grefven, och han sade:
»Det är godt, så vill jag själf i morgon komma
dit ned och tala med honom!»
Detta samtal är ordagrant afskrifvet ur den
nämnde tjänarens egen berättelse om sin herres sista
stunder.
»Om lördags morgon den hårda dagen», heter
det vidare, »då kom först kyrkoherden, vördige herr
Grels, och gjorde min salig herre sig redo. När det
var skedt, sände herren mig åter till grefve Moritz
att bedja honom förödmjuka sig och komma till tals
med honom, och han sade: ’Ja> jag vill komma.’
Sände ock min herre mig till Joakim Scheel, att
han skulle nu låta sig vara befallad hans
herredö-mes fru moder och syskon och förorda dem till allt
godt, så ock, där så möjligt vore, utverka hos hans
furstliga nåde, att han kunde blifva förskont till
måndagen, efter det komme honom nu så hastigt
uppå, att han icke hade något kunnat beställa till
sin begrafning. Joakim Scheel svarade, att han vore
benägen att hjälpa honom; han hade gärna gifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
