Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarandra så lika, som det ena bäret det andra, så
tycktes de äfven vara det till det inre.
»Godt, barn», sade slutligen fadern. »I viljen
båda, men blott en kunna vi undvara, mor och
jag . . . gården behöfver armar, när jag och mor
blifva gamla . . . således blott en! Men hvilkendera
af eder?»
Han lät under tystnad ögonen vandra från den
ena af sönerna till den andra, medan modern i
andakt sammanknäppte sina händer, liksom bad hon
i den afgörande stunden, att Herren Gud måtte vara
med och lägga sin välsignelse till.
»Hvad synes dig, Jonas?» sporde slutligen
fadern, »skall du, eller skall din broder?»
»Isak!» svarade Jonas, men tårame stodo
honom i ögonen, ehuru han log mot brodern.
»Och du, Isak?» sporde åter fadern.
»Jonas!» svarade denne.
o
Ater blef fadern tyst, men modern såg med ett
huldrikt leende på de kära sönerna.
»Att en af eder skulle bli prest, det löftet hafva
vi gifvit Herran», sade hon, »och det må gå i
fullbordan, men det är som far säger, gården behöfver
armar, den ock!»
Hon afslutade meningen med en suck, som om
hon velat säga: »Gärna såge jag, om löftet kunde
fyllas på eder bägge!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
