Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och säger. ... Nå väl, om det vore sannt, som man
säger ...»
»Hvad? ... I skullen vara . . .?»
»Jag är hertig Johan af Östergötland; . . . och»,
tillade hertigen, »du skall bli ...»
»Hertig Johan af Östergötland», eftersade
Sigrid långsamt orden, och det såg ut för ett
ögonblick, som om hon varit nära att digna för den
plötsligt’ uppenbarade sanningen, men det är ofta
helt annorlunda i verkligheten, än i skildringen
där-utaf, och fransyska dåningar efter konstens regler
hade då ännu icke blifvit bekanta hos oss.
»Jag har ej haft af nöden att säga dig, hvem
du skänkt din kärlek, hvem du gjort till den
lyckligaste på jorden. Och sådan är kärleken, flicka,
och jag tycker just om det, ty nu älskar du mig
icke för det, att jag är landets herre. Och hertig
Johan kan väl icke förlora hvad Johan vunnit.»
»Hertig Johan», .upprepade flickan. »Johan har
Sigrids kärlek, men Johan är hertig, är konungason,
och Sigrid ...»
»Sigrid skall bli hans hertiginna . . .»
Flickan log ett leende, som solen ler, när hon
går ner bakom ett isfält, där all hennes värme icke
kunnat framlocka en enda blomma.
»Sigrid har gifvit bort sin kärlek . . . hon kan
ej taga den tillbaka, och Johans bild skall stå för
henne ännu, när hon sista gången ser solens ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
