Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vitsman. Så kallas han i ett bref från Gustaf Adolf
till Södra Möre, som skrefs om sommaren 1612.
Men lämnar folksägnen ingen upplysning om,
huru Sven Håkansson blef rik, så sysselsätter den
sig så mycket mera med hans bragder som krigare.
Från ryska kriget flyttar den sin hjälte till Kalmar,
där han är med, då kriget utbryter om hösten 1611
och den danske konungen med sin här kommer
dragande till denna stad. Att han där utvecklade
samma mod och samma tapperhet, som låtit honom
stiga till höfvitsman, ligger i sakens natur. Men
sägnen gör, enligt sitt lynne, däraf något riktigt
storartadt. En gång — heter det — när fienden
trängde på och allt motstånd syntes vara förgäfves,
ville kommendanten uppgifva staden, men se då
ställde sig Sven Håkansson i stadsporten och
försvarade den så manligen med sitt svärd, att fienden
måste draga sig tillbaka. All hans tapperhet kunde
emellertid icke hindra Danskarne att till slut taga
staden, hvarpå de äfven genom Somes förräderi
kommo i besittning af slottet.
Hvart Sven Håkansson då tog vägen, känna
vi icke. Det är knappt troligt, att han begifvit sig
till hemorten eller vistats på sin gård Ebbehult, då
väl under sådana förhållanden det knappast kunnat
ske, som nu skedde på våren 1612. Danskarne
gingo från Kalmar ständigt ut på ströfverier i
bygden och kommo så äfven till Madesjö, hvars kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
