Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer, hvilka under dessa år strax efter fredsslutet i
Knäröd måste hafva tyngt på Sveriges unge konung.
En yttring häraf var beskickningen 1615. Vid
sidan af oron grodde agg och ovilja och äfven
fruktan i konungens lika väl som i folkets hjärtan. Men
till det yttre iakttog städse Gustaf Adolf ett värdigt
uppförande mot sin lycklige fiende, hvilken å sin
sida mötte lika med lika. Gustaf Adolfs uppfattning
af den danske Christian och hans sinnesstämning
mot honom uttalar sig bäst i hans yttrande, »att
han aktade Christian högst af alla Europas regenter,
men han önskade blott, att de icke vore så nära
grannar».
Johan Skytte utsågs af konungen att i nämnda
ärenden afgå såsom hans sändebud till Danmark.
Konungens instruktion är daterad Väsby gård den
23 februari 1615. Denne man hade bragt sig upp
från ringa stånd till rikets främsta platser. Han var
son till en borgmästare i Nyköping, hos hvilken den
dåvarande hertig Carl, sedermera konung Carl IX,
ofta sågs göra besök. Genom utmärkta naturgåfvor
och en vårdad uppfostran, fullbordad genom resor
och många års vistande utrikes, hade han tidigt fäst
uppmärksamheten på sig och blifvit använd i rikets
tjenst, företrädesvis i beskickningar till utländska
hof, hvartill han synnerligen väl egnade sig genom
sin skicklighet i latinska språket. Han hade som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
