Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hördes röster utbringa ett lefve för den svenske
konungen.
Sent på natten vandrade tvenne män utefter en
af de förnämsta gatorna från torget. Allt eftersom
de aflägsnade sig därifrån, aftog så småningom
folkträngseln och sorlet, och när de togo af in på en
tvärgata, var det blott en och annan brådskande
borgare, som hastigt skymtade förbi dem. De båda
männen gingo dock tysta sin väg fram, lämnade
tvärgränden och skredo utefter ytterligare ett par
gator, tills de kommo till en af de aflägsnaste
stads-delarne fram emot stadsmuren. Här gingo de in i
ett enstaka hus.
»Som jag är öfvertygad om», sade den ene, »att
vår bekantskap icke är slumpens verk, utan den
nödvändiga följden af dolda makters evigt utstakade
planer, så vill jag icke hafva någon hemlighet för
eder, min unge vän, och är det min vissa tro, att
om vi lägga råd tillsammans, så skola vi kunna
uträtta något, som är värdt att minnas.
Med dessa ord öppnade han dörren till ett litet
rum, där de båda på ömse sidor om ett mindre
ekbord snart sutto inbegripna i ett lifligt samtal. Det
var benranglet och studenten. Benranglet sköt
undan en af golftiljorna och tog fram ett litet skrin
af ebenholz, som han ställde på bordet.
»Efter som vi hafva kommit att beröra gamla
minnen», sade han, »och de tider, då jag i min ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
