Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stefan, ty det var han, mottog brefvet, men
den gamle fortsatte.
»Lika mot lika, jag behöfver en medhjälpare
och nu år stunden inne; jag gifver dig friherren i
händer och du ...»
»Och jag . . .?» sporde Stefan knappast hörbart.
»Du skall taga din konungs lif.»
»Min konungs lif . . . ären I från vettet, gamle
man?»
Stefans röst darrade. Han beherskades af
ben-ranglet, och hans fråga var blott ett matt försök
att afvärja besvärjaren.
»Saken är afgjord», hväste benranglet; »hur kan
du begära, att denna darrande hand skulle kunna
föra ett vapen . . . nej, du skall göra det, men du
skall i stället få läska din tunga i din oväns blod.
Jag svär det vid Guds moders bild. Tro ej, att
saken är förenad med någon svårighet», fortsatte han
efter en stunds tystnad; »i det Fuggerska palatset
finnas många vägar, som endast den invigde
känner, och jag är född där i huset och kan hitta fram
där i. mörka natten. . . . Allt skall gå bra, och tro
mig, din belöning skall icke stanna vid hvad jag
sagt ... en hel värld står dig öppen, du skall
vältra dig i guld, och maktens mantel skall omgifva
dina skuldror . . .»
Ofrivilligt ryste Stefan. Den talandes röst var
så dof, och hans ögon rullade så underligt i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
