Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ankomst och erhöll kallelse att infinna sig i
slottskyrkan följande dagen. Där infann han sig, och
hans uppträdande väckte mycken uppmärksamhet
bland hotfolket. Alla undrade, hvem främlingen i
den enkla, men rika dräkten var, och hans manligt
sköna ansikte tilltalade alla lika mycket som hans
höga och majestätiska hållning. Konungen skrifver
därom: »Gick för den skull klockan nio upp på
slottet. Kom rätt till predikans begynnelse. Vid
jag kom ut i förmaket, där folket och junkrarne *)
sutto, undrade sig hvar man, hvad jag var för en
och hvad jag ville.»
Med uppmärksamhet åhörde konungen predikan,
hvars hufvudinnehåll han anför. Ämnet var: den
rike mannen.
Men ännu mer stegrades hofvets förundran, då
efter gudstjenstens slut den höge främlingen
inkallades i kurfurstinnans inre rum. Det var här som
Gustaf Adolf och Maria Eleonora sågo hvarandra
första gången öga mot öga: hon, med sin fina, smärta
gestalt, de mörka lockarne kring den höga pannan
och de stora mörkblå ögonen, stod vid sin moders
sida i hela förtrollningen af ungdom och ovanlig
skönhet, knappt vågande lyfta blicken till
konungen, hvars yttre öfverträffade alla de beskrifningar,
hon hört om honom, och därtill var uppburen och
omsväfvad af sitt stora rykte, hvilket redan började
’) Adeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>