Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru de ropade skymfliga uppmaningar till
»ström-mingsätarne» — det gick väl emellertid an, så länge
de ännu voro herrar i staden. Men det alldeles
oförutsedda inträffade, att de föraktade och förhånade
svenskarne stormade de starka murarne, Öfverstego
dem och inom två timmar blefvo herrar öfver
Frankfurt, och nu började fångenskapen för
^eneral-audi-tören ingå i ett annat skede.
Det var på Palmsöndagsaftonen, som de
svenska kanonerna, efter att hafva tegat hela dagen,
började dundra. General-auditören hörde i sitt
fängelse det dofva dönet, men det uppblandades snart
med handgevärsskott, rop och buller, som om
något alldeles opåräknadt varit å färde. Han förblef
dock icke länge i ovisshet, ty fängelsedörren
öppnades, och han rycktes ut på gatan. Här fann han
hofmästaren och några soldater, hvilka hastigt förde
honom med sig genom staden åt bron, som på östra
sidan ledde öfver Odern. Han kunde af några ord,
som yttrades under vägen, förstå, att svenskame
segrande inträngde i staden, och att fältmarskalken
Schaumburg var stadd på flykten liksom den nyss
anlände Tiefenbach.
Vid bron var en förfärlig trängsel af fotfolk,
ryttare, trossvagnar och kanoner, och många
hundrade trängdes ned i floden. Det var ett underverk,
att så många verkligen kunde komma öfver, men
bland dessa befann sig hofmästaren och hans fånge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
