Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Axel Oxenstjerna trädde som ett slags
riksföreståndare i spetsen för Sverige.
Men prost Knudsens sak var därföre icke i
Danmark glömd, ehuru man i Sverige börjat blifva
led vid den och nämner den rent af som en
fåfäng-lighet. Rådet skref till rikskansleren den 7
februari 1633, »att konung Christian låtit uppsöka en
hop klagomål, hvilka han genom sina sändebud
skulle låta andraga inför rådet, ibland annat, ’att
vår broder (d. ä. rikskansleren) skällt hans
inter-cessionsbref för bettlarebrefvidare åtskilligt annat
och sist frågan mellan Herman Wrangel och prost
Knudsen ’med flera sådana fåfängheter’».
Rikskansleren svarade från Heilbronn den 26
mars, att han icke tviflade, det de danske skulle
komma fram med sina klagomål. Hvad klagomålet
rörande honom själf beträffade, så bad han, att
rådet allenast så till vida skulle urskulda honom, att
det icke trott eller icke tillförene hade hört något
ohöfligt tal från rikskansleren om konungens af
Danmark bref; men resten, såsom en alldeles enskild
sak, bad han rådet skjuta till hans eget försvar.
Rörande Wrangels och prost Knudsens sak,
så var den ock enskild uppkommen af enskilda
klagomål. »Fältmarskalken kommer här intet i
betraktande som ett riksråd och prost Knudsen icke
som agent, utan hvar och en bör billigt hålla sig
inom gränserna af sitt ämbete och sin värdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
