Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig icke innan den tiden, skulle allt hopp i den
vägen vara ute. »Och menar jag», sade hon, »att
ingen annan piga kan utlofva och tillförsäkra eder
mera, än hvad jag nu gjort. Förliten eder därför
på Guds nåd och på mig och mitt gjorda löfte och
beder Gud gifva sin välsignelse och medverkan
därtill, att han beveker bägges våra hjärtan till en god
ända.» Allt dystrare blef härunder hertigen till
sinnes, aktande föga kronans glans, när han icke fick
njuta den tillsammans med Christina. »Då må jag
nöja mig med ett stycke bröd hvar som helst»,
utbrast han, »och aldrig mera återse Sverige.»
Ännu häftigare utfor då drottningen: »I ären
ovärdig den nåd, som skett eder! Hvad I där
sägen, är en fanfaronad, ett stycke ur en roman. När
I råken i nöd, skolen I sådant ångra. Vår herre
har icke skapat eder till en privat person eller att
sköta hushållet och sitta på eder herr faders gods
därute, utan Gud har bestämt eder till något högre,
och I skolen icke sträfva mot Guds vilja. Jag
känner eder väl, att I icke ären nöjd med litet.»
Härpå svarade Carl med saktmod, påminnande
drottningen hennes forna löften. »Med största sorg
har jag erfarit», sade han med rörelse, »huru eders
majestät upptagit min affektion och huru jag
därmed ådragit mig eders majestäts onåd, och därför
hafver jag ofta bedt Gud att vända mitt sinne och
hjärta från detta uppsåt, eftersom det varit eders ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
