Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det lät söm om ett ljus gått upp för herr
Gerhard. Han strök handen om sitt kindskägg och
småplirade med ögonen, i det han vände sig om
på klacken, så att sporrärne klungo.
»Ah? .. . hvad är det mera med det?»
»Jo, jag har det, fader Erik, så är det. . . jag
har funnit tråden, men jag skall afklippa den. Tro
mig, jag skall. ... Er dotter, Erik fogde, skall icke
vidare lägga hinder i vägen för uppfyllandet af ert
löfte till mig, och sedan ...»
Den gamle mannen lät länge sina ögon hvila
på sin blifvande måg, och däri såg man hvarken
förundran eller glädje, men där sköt fram liksom
brodden till misstro. Han var fåfäng, den gamle
bistre mannen, han ville på sitt vis bereda sin
dotters lycka, men han var icke elak.
»Och sedan?» upprepade han.
»Sedan är gamle Erik fogde så godt som herré
till Svanaholm. Ni har sett papperen, de ligga ännu
qvar i det lilla skrinet där; knappast förslår
Svanaholm att uppväga de siffror, som finnäs skrifna på
dem. Ah ... nu vet jag, hvarifrån modet Och
hånet kommer; men er dotter, liten Kerstin, skall snart
lära sig att vörda sin faders vilja.»
»Dotter min är styfsint, det är en sanning, det,
men si hon brås på far sin, och det skall väl gifva
sig till slut. Visheten kommer med åren.»
Därmed reste sig fogden och ämnade gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
