Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På bordet mellan fönstren låg ett bref till Sven,
som kommit under dagens lopp, och som mäster
Petrus lagt där till öfverraskning. Sven tog det
och bröt omslaget.
»Kerstin», sade han, »det år från pater
Giaco-mo . . . Ahl»
Hans anletsdrag mörknade, under det han läste
brefvet, och en djup sorg stod att läsa i hans ögon.
»Kerstin, hertiginnan är död . . . hon helsar
dig, och ber dig icke glömma hvad ni talte om,
när hon var hos dig under din sjukdom. — Så
mycken kärlek, och så trogen! ...»
Kerstin såg mot himlen och stora tårar fyllde
hennes ögon, medan läpparne hviskade en stilla bön.
»Kanke», sade hon sedan, och såg blygt upp
emot Sven, »kanske hade hon gjort dig lyckligare
än Kerstin kan göra; hvarför fick jag då ej dö!
Äfven jag ville offra ”mig för din lycka och jag
kunde åstadkomma det offret.»
En kyss gjorde slut på talet, men både Sven
och Kerstin tänkte med värma på den främmande
furstinnan, som så kunnat offra sig själf.
Det dröjde ej länge, förr än Sven blef lektor
vid Vexiö gymnasium, och ytterligare några år
därefter finna vi honom som kyrkoherde i Torpa, en
liten församling i Halland, norr om Torpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
