Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg frid i denna blick, men tillika kraft att bevara
friden. Man kunde läsa en hel historia i dessa ögon,
om en menniskas strider mot frestelserna och om
hennes seger öfver dem, och friden och
försonligheten blickade fram liksom det skära, hvita ljuset,
när regnbågens färger brytas tillsammans och uppgå
i hvarandra till en enda.
Ansiktsdragen voro icke vackra, men det låg
något fromt och redbart i dem. Intrycket i sin
helhet af mannen var det, att han hunnit öfver den
gräns i menniskans utveckling, där hon lämnar
bakom sig all äflan efter världens guld och glitter, i
hvad form det än må vara, och där hon vandrar
stadigt på den väg, som vetter mot det eviga och sanna.
Han gick med långsamma steg helt nära den
venstra husraden, om vi så få säga, ehuru
Drottninggatan då visserligen icke bestod af hus vid hus.
Litet emellan såg han upp på någon ryttare, som i
raskt traf skyndade förbi honom norrut, eller på
någon kaross, en af dessa stora vagnar, som gungade
fram likt små hus, förgyllda och granna, med
plymprydda lakejer och löpare. Hans blick uttryckte
förvåning, men öfver hans läppar drog ett mildt
leende, och han fortsatte sin gång, dock helt
försiktigt, som om själfva stenarne, på hvilka hans fötter
trampade, varit farliga.
Så synnerligt mycket var väl för öfrigt icke
den tiden att se på gatorna i Sveriges hufvudstad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
