Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen fram och åter. Aldrig hade solen lyst så
varmt på det gröna torftaket eller på de små
fönsterrutorna, aldrig hade trädens kronor, äfven när
de stodo i sin fulla sommarskrud, varit så sköna,
aldrig himlen hvälft sig så hög och blå däröfver.
Hjärtat klappade varmare än någonsin i Joel
Gripenstjernas barm, fast han nu hade intet på jor-
den mer än Guds godhet att stödja sig vid. Men
det är den stora skilnaden mellan världens rikedom
och hjärtats, att den senare blommar som skönast,
när den förra länge sedan är förgången.
När han trädde in i den låga salen, kom hans
hustru emot honom. Han slöt henne intill sig och sade:
»Nu äro vi fattiga, Elisabet!»
»Men lyckliga!» svarade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
