Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfverste Kronlod gjorde allt hvad af en
be-hjärtad krigare kunde väntas, men det syntes tydligt,
att slottet ej kunde afvisa fienden. Några hus lågo
nedanför slottet, och man såg, huru Czarneckis
dragoner fingo sitta af och intaga dessa hus, till
följd hvaraf den tappre Kronlod och hans folk
började fullkomligt afskäras från all gemenskap med
floden. Med harm såg konungen ut öfver floden
till de sina, för hvilka intet annat tycktes återstå,
än att spränga sig i luften.
Men besättningen borde räddas.
Öfverstelöjt-nant Törnsköld befalldes att gå öfver floden med
trehundra man och söka göra hvad göras kunde.
Det var detsamma, som att inviga sig åt döden.
Den motsatta stranden var späckad af fiender, och
kulorna föllo tätt som hagelkom. Men icke ett
ögonblick tvekade den tappre Mårten Törnsköld,
icke ett drag förrådde någon tvekan i hans krigares
anleten. Med lugn marscherade de, på sin
anförares kommando, ned till stranden, stego i de där
liggande båtarne och rodde midt igenom kulregnet
öfver floden. Med samma lugna mod såg man dem
marschera upp på den motsatta stranden och
försvinna mellan stenhusen, som intagits af Czarneckis
dragoner.
Ögonblickligt tilltog stridsbullret i styrka,
gevärselden smattrade och kanondundret tycktes få
ökadt lif, alldeles som när en lätt antändlig kropp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
