Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt tåg till Warschau, dit han anlände den 5 april.
Hans här utgjorde då 4,000 man.
Därmed var det äfventyrliga tåget till Jaroslaw
slutadt, ett tåg som höljer den svenska soldaten med
beröm. Hans kraft och mod i faran, hans
uthållighet och ordning under hunger, brist och nöd af alla
f
slag, — detta står öfver allt beröm och bekräftade
den då rådande åsikten, att den svenska krigshären
var den första i världen. Och konungen själf
sparade sig aldrig. Man såg honom städse, där faran
var som störst, under det hans omfattande snille
aldrig för enskildhetens skull lämnade det hela ur
sikte, hvarken i smått eller stort. Men det var hans
fel att liksom Gustaf Adolf allt för mycket
blottställa sin egen person, hänvisande som denne på
försynen, när man sökte afråda honom därifrån.
»Det vådligaste i detta krig är den fara, för hvilken
konungen oupphörligen blottställer sin person» —
skref den franske ministern till sitt hof. Han hade
ock haft tillräckligt tillfälle att se och erfara detta
vid de många små strider, som föreföllo under tåget
från Jaroslaw till Sandomir. Det säges till och med,
att konungen dessa bekymmersamma dagar icke
varit afklädd på sexton, ja tjuguett dygn.
Czarnecki och Polen fingo snart veta, att både
den svenske kungen och den svenska hären voro
vid lif. De planer, som Carl Gustaf uppgjort i
af-seende på Polen, blefvo väl aldrig utförda, men de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
