Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var några dagar, följande hennes söner, de unge
Rantzowarne, på jakt. Han skulle söka uppvigla
allmogen och hade fått majorsfullmakt öfver de
snapphanar, som han kunde lyckas bringa på benen.
Men fru Ide ville icke länge härbergera »major»
Statius, antingen hon fått någon kännedom om
hans verkliga förehafvande eller det var af något
annat skäl.
Majoren uppehöll sig äfven omkring
Tunby-holms gods och besökte »mäster Hans», pastor i
Bunkeflod. Utan frukt måtte icke hans vistande i
dessa trakter varit, då en skytt från skogsbygden,
Simon Bose, kunde yttra, att 700 snapphanar vore
att påräkna. Genom en skrifvelse från Köpenhamn
befalldes Statius att icke resa allmogen, förrän
danska trupper anländt till Skåne, hvarpå han begaf
sig tillbaka till Danmark och sågs icke vidare i
Skåne, förrän vid jultiden samma år.
Emellertid var man icke overksam i Malmö.
Danske konungens general-adjutant Schow hade
besökt staden, förklädd till bonde, och förskaffat
sig underrättelser om vallarne kring densamma, om
slottsmuren, om besättningens styrka o. s. v. Owe
Tott fick äfven genom Henrik vallmästare veta,
hvarest staden lättast kunde anfallas, nämligen på
tre ställen, vid söder och öster port och vid
strandporten, som kunde öppnas genom en petard.
Enligt ett annat förslag skulle de sammansvurne samla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
