Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Holländska republikens bekostnad. De svenska
regementena afgingo från Göteborg, när den
holländske arfståthållaren Wilhelm af Oranien gick
öf-ver till England år 1688, för att blifva detta rikes
konung efter dén fördrifne Jakob II. När denne
konung fått en tillflykt hos Ludvig XIV, utbröt
kriget och fortfor i nio år, då slutligen fred slöts
i Rysswick.
Det var Ludvig själf, som gjorde första steget,
i det han skickade sina fiender ett förslag till
freds-vilkor, hvilka i själfva verket voro de bästa, dessa
kunde önska. Han erbjöd sig nämligen att erkänna
Wilhelm af Oranien för Englands konung, att
återlämna Strassburg till kejsaren och Luxemburg till
Spanien samt afstå Lothringen till dess hertig. Då
egde nämligen Frankrike hvarken norra Elsass, där
Strassburg ligger, eller Lothringen, hvilka båda
besittningar det sedermera erhållit, nämligen
Strassburg med område vid Rysswickerfreden och
Lothringen 1738. England och Holland, de enda af de
förbundna, hvilka med kraft deltagit i kriget, funno
Ludvigs vilkor antagliga, men icke så kejsaren och
Spanien. Den förre af dessa ville fortsätta kriget,
som i alla fall fördes af Holland och England utan
synnerlig kostnad för honom, till dess att Spaniens
gamle och oduglige konung, Carl II, hunnit dö —
han dog ock tre år efter fredsslutet —; då ville
nämligen kejsaren hafva ett stort europeiskt förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
