Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade drag af storhet, sådana, som man väntar sig
att finna hos Carl XII.s män.
De första åren af sin fångenskap tillbragte
Piper i Moskwa och åtnjöt därunder tämlig frihet, så
mycket som fruktan för den råe czarens nycker
kunde tillåta det. Hans rikedom tillät honom att
hålla ett slags hof för sina fångna landsmän,
medan han öfversatte skrifter af Arndt och Francke.
Det var härunder, som både han och Rehnsköld
vägrade att låta utvexla sig, emedan de fruktade,
att Ryssland kunde draga för stor fördel af att återfå
de erfarne generaler, mot hvilka de skulle utbytas.
Den gamle, af sjuklighet och krämpor brutne
Piper visar sig till och med under sin fångenskap
mera oförfärad mot den segrande czar Peter, än han
någonsin var det under sin lyckas dagar inför Carl
XII. En dag hade czaren fått ett bref från Carl,
skrifvet i skarpa ordalag med von Müllems hand,
och han yttrade häftigt till Piper, »att von Müllern
skulle hänga»; men den gamle ministem svarade
lugnt: »i Sverige plägar man aldrig flå björnen, förr
än man skjutit honom.»
Så förflöto de första fem åren efter slaget vid
Pultava. Men så kom — det var i december 1714
— befallning från czaren, att Piper skulle föras till
Petersburg, endast åtföljd af sin kammartjenare, en
o
lakej och sin kock. Aret därpå var det som han
infördes på Nöteborg, och, enligt hvad sägnen gifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
