Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högste i sitt rike, af hvilken alla skulle taga råd,
själf icke kunde taga råd af någon annan än Gud,
och det gjorde han — sade man — då han drog
sig undan i ensamhet. Man lade orden i konungens
mun och berättade, att, då han en gång öfverraskats
liggande på knä, han skall hafva sagt: »Liksom
generalerna hemta föreskrifter hos mig, likaså gör jag
hos den, som eger att befalla öfver mig!» Men till
följd af dertna sin hänförelse ville konungen på inga
vilkor lyssna till de fredsforslag, som redan nu
fram-kommo, för att i godo bilägga saken, och så fort
han befarade, att något sådant var i farvattnet,
undvek han, så vidt möjligt var, att behöfva åhöra
detsamma. Rätt egendomliga uppträden kunde därvid
förefalla. Så kom hans forne lärare, nu mera kongl.
rådet grefve Polus, till honom en afton — det var
kort innan han fått underrättelse om ryska kriget.
Konungen stod i begrepp att gå till sängs, men
grefven hade viktiga nyheter att meddela, som icke
tålde uppskof. Grefven fick också sin vilja fram och
anförde hvad han hade att säga, men när han slutat,
vände sig konungen emot honom och bugade sig
djupt. Grefven såg förvånad på sin herre, men
konungen bugade sig återigen, och grefven måste buga
sig tillbaka. Så följde bugning på bugning,
hvar-vid konungen städse tog ett steg framåt och
grefven till följd däraf ett steg tillbaka, så att han till
slut baklänges trugades ut ur rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
