Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.
Fienden kommer.
På Källeryds herregård gick baron Svante
Horn, utan att ana någon fara, allra minst från det
håll, hon verkligen skulle komma.
Det var en gammal karolin af äkta skrot och
korn. Tvär och bister i sitt sätt, gick han vanligen
klädd i sin gamla blå rock med mässingsknapparne,
som han haft på fälttågen under den älskade
konungen, hvars namn aldrig kunde nämnas, utan att
han rätade ut sin kämpagestalt och slog tillbaka
sitt hufvud, som om konungen själf stått framför
honom och ropat ett »gif akt!t
Han var nu sina femtio år och tjenstgjorde
som kapten vid Jönköpings regemente. Men han
hade börjat som ryttare vid Smålands rytteri. Från
1702 till den olyckliga dagen vid Pultava var han
med, och hans kropp var bokstafligen betäckt af
ärr, intygande, att han icke sparat sig i striden.
I slaget vid Frauenstadt 1706 blef han så illa
huggen i hufvudet, att fjorton benskärfvor måste
uttagas. Men han blef dock läkt och skötte sin
tjenst som förut, och svärdet bet lika bra. Ett par
år därefter var han ännu värre ute. Det var i
slaget vid Seklaufa i Lithauen 1708.
Han blef här med sin trupp anfallen och
öfver-mannad af en otalig skara kalmucker. Karolinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
