Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Än sedan?» frågade Aurora — ty det var
hon — »hvem söker herm?»
»Jag söker grosshandlaren.»
»Pappa är icke hemma, han har gått till
kontoret.»
»Ursäkta, ursäkta, lilla mamsell, men, ser hon,
en sjöman har rättighet att vara litet framfus.»
Han bugade sig och återvände till salen, åtföljd
af Aurora.
»Skadar icke», sade hon, »det är den dumme
betjentens fel, men pappa har aldrig annat än dumma
betjenter; de äro de bästa verktygen, säger han.»
Aurora smålog nästan, när hon sade detta.
Då dörren till tamburen öppnades, visade sig
där ett rödlurfvigt hufvud.
»Broqvist skall passa på», sade Aurora, och
det lurfviga hufvudet gjorde en djup bugning.
Som emellertid Broqvist befann sig i tamburen,
behöfde icke Aurora, såsom hon synbarligen ämnat,
följa med ut och stänga dörren till förstugan. Hon
neg därför och försvann.
Utkommpn i tamburen, tog kaptenen det
lurfviga hufvudet i närmare skärskådande, och ett
omärkligt leende gick öfver hans ansikte, när han
såg betjentens dumma och enfaldiga uppsyn.
»Grosshandlaren är icke hemma», sade Broqvist
och bockade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
