Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Öfverste Jägerhorn kan Ryssland säkert lita
på», af bröt honom landshöfdingen, och reste sig
ur soffan, samt gjorde några slag fram och åter i
rummet.
Vi vilja dock icke uppehålla läsaren med detta
vidriga samtal mellan en spion och en förrädare.
En stund ännu fortfor deras samtal om ställningen
i Finland, om missnöjet i Sverige, om konungen
och hans fånighet. Och det var nog sant, hvad
de sade, men landshöfding Palmfelt talade ej som
en svensk skulle falat, och spionen tryckte med
värma hans hand. I hans ögon lyste tjufvens fröjd,
då han tror sig hafva funnit en passande dyrk till
det lås, han bereder sig att öppna.
»När reser ni?» frågade slutligen grefven.
»Jag ämnar mig», fortsatte grefven, »till
Petersburg, men kan gärna lägga i land i någon finsk
stad, om ni skulle finna er vid att begagna det
far-tyg, jag disponerar ...»
o
Palmfelt var nämligen landshöfding i Abo.
»Och när reser då ni?»
»Om några dagar. Min blifvande svärfar,
grosshandlaren Heijel, låter i dessa dagar ett nyss
hemkommet fartyg, som han köpt i England, gå till
Helsingfors.»
»Jag tackar för tillbudet; jag kan dock ej nu
bestämma mig, men skall redan i morgon lämna er
svar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
