Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men, Ers Majit, den hindrar icke kriget»,
invände kanslipresidenten.
»Så mycket bättre, baron Ehrenheim, vi
utsäga då vår mening blott något tydligare... ack,
denne Alexander, denne Alexander!»
»Då, Ers Maj:t, vågar jag fästa
uppmärksamheten på nödvändigheten att vara beredd, om till
följd därutaf ett annat språk än blott diplomatiens
blir behöfligt. Ers Maj:t står så godt som ensam;
kraftiga åtgärder tarfvas för att kunna möta ett
fientligt anfall. Vintern nalkas, och Finland är då
alldeles afstängdt och lämnadt åt sina egna krafter. >
»Ja, men finska folket år sin konung troget»
»Men oöfvadt, utan medel... det skall dö för
sin konung, men...»
»Min baron», sade konungen och vände sig
tvärt om, »det blir min sak. Er sak är pennan,
svärdet är min.»
Häremot var ingenting att invända, och då
konungen gjorde en vink med handen till tecken
att öfverläggningen var slut, bugade sig
kanslipresidenten och aflägsnade sig.
Sedan dörren stängts efter kanslipresidenten,
gick Gustaf Adolf några slag fram och åter, hvarpå
han satte sig i karmstolen framför bordet, hvarest
uppenbarelseboken låg uppslagen. Just som han
slfulle vända om bladet i boken, fick hans uppsyn
med ens ett annat uttryck. Det var något upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
