Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Sprengtporten, riksförrädaren, mannen från
Anjala, han som burit vapen mot sitt eget
fädernesland, är det er mening .. .?»
»Tror ni på, att en nienniska, som felat, kan
ångra sitt fel och vilja godtgöra det?»
»Visserligen.»
»Nå väl, tror ni, att ångern öfver ett brott är
beroende af brottets storlek?»
»Nej.»
»Då måste ni medgifva, att äfven ’riksförräda- *
ren’ kan känna ånger och hysa ett begär att
godtgöra hvad han brutit. Om nu detta vore fallet
med generalen, skulle ni ej vilja hjälpa honom,
skulle ni ej, fast på en obemärkt plats, vilja tjena
ert land och er kung, skulle ni ej vilja . . .?»
»Och det är detta ni begär af mig?»
»Icke så häftigt, unge man, icke så häftigt.
Tro ej, att jag låter blända mig af tomma ord.
Saken är den,, att generalen skrifvit mig till
ungefär i de ordalag jag nyss anfört, och jag har tänkt:
vill han godtgöra oss hvad han brutit, så är jag
färdig att hjälpa honom; skulle det åter vara falskt
spel, så hoppas jag likväl finna den man, som kan
liksom följa hvarje hans steg och förekomma eller
tillintetgöra dem. Har jag orätt, har jag bedragit
mig på er? Det är en svår, ja en farlig plats, jag
medgifver det, men hvarför bör man just se allt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
