Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade, hvilka han skulle öfverlämna till firman
Su-dach, äfvensom ett bref till general Sprengtporten.
När det var uppgjordt herrarne emellan,
sammanträffade familjen vid supén, men där var
mycket tyst. Alla hade fullt upp att tänka på. Carl
såg dock med en viss oro på värdinnan, han tyckte
sig se spår af hemliga tårar, han tyckte sig till och
med höra ljudet af en förstulen suck. En saknade
han, och det tyngde honom mera än något annat.
Han kunde till slut ej undertrycka en fråga om
mamsell Aurora. Fru Heijel såg härvid ned i sin
tekopp, och grefven rakt framför sig, men
grosshandlaren upplyste honom på ett helt okonstladt
sätt, att hon icke var hemma.
Följande dagen vid middagstiden reste Carl
Hindersson från Stockholm.
Grosshandlaren nickade åt honom från sitt
fönster, och sedan gick han några steg fram och
tillbaka och gnuggade händerna med en viss förnöjelse.
»Det lyckades!» mumlade han för sig sjelf.
Några dagar därefter medförde posten ett bref
från Ronäs, adresseradt till Carl Hindersson.
Grosshandlaren höll brefvet en stund i handen; derinuti
låg ett annat, det kände han. Ögonblicket
därefter bröt han det. Det inneliggande föll framför
honom på bordet, och en glädjeblixt for öfver hans
ansikte.
Brefvet var från hans dotter. Han bröt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
