Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppe i vindsrummet, genom hvars fönster
grosshandlaren sett det där ansiktet, som gjorde ett så
högst eget intryck på honom, sutto en äldre man
och en yngling i sjömanskläder. Gubben hade ett
vackert ansikte, och hvita lockar skuggade hans
höga, själfulla panna.
Uttrycket i detta ansikte var mildt och
allvarligt. Det milda låg i blicken. Själfva anletsdragen
utmärkte ett allvar, som fordom måtte hafva varit
stränghet, lidelsefullhet. Det låg sol i denna blick,
och därur bredde sig detta ljus af mildhet öfver
dessa drag af granit.
I detta ögonblick hvilade gubbens blick med
hela styrkan af faderlig värma på ynglingen, som
satt i soffan och hvilade sin bländhvita panna i
handen, tummande med den lediga handen på nedersta
knappen i tröjan.
»Nu är beslutet fattadt», yttrade gubben och
började gå fram och åter i det lilla vindsrummet,
»nu skola vi sätta vår förtröstan till Honom, som
ensam kan hjälpa. Du är modig, du har hjärtat på
rätta stället. . . det är just så jag vill hafva det.
Och hvad din mor beträffar, barn, så skall du vara
lugn, jag skall vaka öfver henne; hon skall få dina
bref genom mig, sedan du verkligen kommit i
säkerhet, och då skall hon också bli lugn.»
Ynglingen drog upp en näsduk ur fickan och
höljde sitt ansigte däri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
