Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är Hvass», sade ynglingen, och glädjen
lyste i hans fina men bleka ansikte.
De båda männen sågo blott på hvarandra, och
kaptenen skakade omärkligt på hufvudet.
Ögonblicket därefter öppnades dörren och en
stor, stark karl, klädd i mörkblå rock, inträdde.
»Ursäkta», ursäkta», sade han och borrade hvassa
ögon i de tre, »så godt först som sist.»
»Riktigt», sade kaptenen och såg helt
själfbe-låten ut, »riktigt, skadar inte, men hvem är ni?»
»Polisgevaldiger, med förlof, så godt först som
sist.»
»Jaså, det var inte så ledsamt.»
»Det kan vara både det ena och det andra,
skall jag säga, men nu vill jag se edra pass, så godt
först som sist.»
»Det låter höra sig, jag är kapten Pålsson,
förande briggen . . .»
»Jaha, jaha, förande briggen, så godt först som
sist ...»
»Nej, det är misstag ... så heter hon inte.»
»Hvad befalls, var god och visa mig passet...»
Kaptenen syntes ögonskenligen vilja vinna tid,
och gjorde sig därför icke brådtom. Men slutligen
hade han visat sina papper.
»Och nu kommer turen till er, så godt först
som sist», sade polismannen och såg på ynglingen,
som satt qvar i soffan, mera blek än för en stuml
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
