Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olycklig, hade man dock landet norrut öppet samt
förbindelsen med Sverige och landets inre tillgångar
oafbrutna. Officerarne gingo in härpå, men det var
med anledning af denna öfverläggning, som
öfver-ste Palmfelt, bakslug som han alltid var och fallen
för att draga sig ur spelet, då det gällde, skall hafva
låtit undfalla sig ett yttrande om generalens
ansvarighet för de beslutade åtgärderna.
Emellertid var det i enlighet med dessa
anordningar som Adlercreutz mötte Buxhoewden vid
Finlands södra strand, medan Cronstedt och hans
Savolaksare mottogo Dolgorucki längre norrut vid
Christina och S:t Mickel.
Och nu voro 6,000 man samlade omkring
Ta-vastehus, och nu skulle man slåss på gammalt
ärligt svenskt vis, som vid Leipzig, som vid Narva
och vid Holofzin. Där fans ej en man i hären, som
icke välsignade den generalen, gubben med det
manligt friska hjärtat. Om strid, om seger, om
fosterjordens befriande drömde de som sofvo, drömde
de som vakade. Minnen från fordom vaknade och
fingo lif, sägnerna från far och farfar gingo
omkring som ljusa skuggor i kyller och i riddarsvärd.
»Natt på drifvan genomvakad, stjernenatt vid Tavasthus,
Än, se’n många år förflutit, står du för mitt sinne ljus,
Fast vår trohet blef besviken, fast vårt hopp blef slaget kull,
Fast vår seger blef en dröm blott för en hjärtlös veklings skull.»
Endast en fläck skymde den klara, vackra,
glittrande vintertaflan, men det var en mörk fläck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
