Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du vara rask, som du varit hittills. Fort nu på med
sjömanströjan och mössan; Pålsson väntar med häst
här nere i skogsbacken. Han för dig säkert till
fästningsporten, och sedan är du i säkerhet. Men
du är min dotter, jag har skrifvit till amiralen, och
han har lofvat dig skydd.»
En stund därefter stod Aurora färdig, och den
gamle mannen svepte en vargskinnspels om henne.
De följdes nu åt genom skogen till en smal väg,
som endast vintertiden var farbar. Här satt vår
gamle bekante, kapten Pålsson, och tittade lika
frimodigt fram under den tjocka björnskinnsmössan,
som han brukade. Aurora satte sig upp, och det
bar af.
Silfverhåringen — »sir Edvard Gillinsson», som
vi minnas att det stod i hans engelska pass, eller
»unge herr Peter», om hvilkenig^imla mor Lena haft
så mycket att berätta — stod qvar och såg en stund
efter den bortilande släden. Därpå gick han åt ett
annat håll nedåt stora landsvägen, där den tog af
framåt Svidjeby.
Månen var nu uppe, och det var klart som om
dagen. Den gamle mannen hade knappt kommit
in under de djupa, snöhöljda träden, som här stodo
på ömse sidor om Svidjebyvägen, förrän han
plötsligt stannade. Han hörde bjällerklang. Han vände
sig om, dock utan att lämna den skyddande
skuggan, och såg en släde ila fram på landsvägen. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
