Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yttre lika, de äro skurna under en kam. Se det
är en vinst af civilisationen! Folkslagen hafva haft
sin barnkammare, liksom den enskilda menniskan,
men när de växt upp, hafva barnkammarens ’busar’
försvunnit, dét är ju alldeles som det skall vara.
Men samma strid fortgår lika vild, lika häftig, . lika
grym, och tårar flyta, och blod strömmar, och
’suc-karnes bro’ är byggd mellan himmelen och jorden.
En sådan stund af strid var nu inne.
Det rådde för ett ögonblick dödens tystnad i
rummet, och ljudlöst sänktes handen med
mordvapnet, och mördarens ögon tycktes liksom samla kraft
att taga sitt offer i sikte.
»Hvarför dröjer du», hördes då Peters stämma;
»rädes du att fullborda ditt verk, jag är obeväpnad,
din kula kan nå mig, innan jag hinner fatta din
arm; hvarför dröjer du?»
Nu såg mannen upp, och hans ögon flammade,
en afgrundstanke tycktes hafva dykt upp ur hans
hjärtas djup.
Utan att säga ett ord vände han sig mot
fönstret och afsköt sin pistol. Han förbléf sedan
stående i denna ställning, sonüom han vapenlös bättre
skulle kunna gå i botten med frågan om sitt eget
inre och om sättet att godtgöra hvad han brutit.
o
Åtminstone tycktes majorens son fatta saken så, ty
han tog ett steg fram och gjorde en åtbörd, som
om han velat lägga handen på Wolfgangs skuldra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>