Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strax efter hans ankomst till det gamla slottet
hade han blifvit visiterad, och allt, som kunde få namn
af vapen, hade blifvit honom fråntaget och han hölls
under den strängaste uppsikt, ehuru han för öfrigt
skulle hafva sin frihet. Han fick sällan lämna sitt
rum, och när det skedde, var alltid herr Kalm eller
någon annan vid hans sida; stundom visade sig
äf-ven någon af besättningen liksom af en händelse i
hans väg.
En gång befann han sig jämte herr Kalm
framför tyghuset; det var en eftermiddag och redan
mörkt, då den senare hastigt kallades upp på
tryckeriet.
»Behagar ni göra mig sällskap upp?» frågade
han Carl.
»Jag önskade gärna fortsätta min vanliga rund»,
svarade denne.
»Som ni vill», återtog herr Kalm och försvann
hastigare än vanligt.
Carl anade, att han snart skulle få se någon
annan »händelsevis» uppträda i den försvunnes ställe,
och herr Kalm hade därför knappt försvunnit
bakom ett utspringande hörn af en större träbyggnad,
förr än Carl ögonblickligt skyndade åt sidan och
stod framför dörren till tyghuset. Han hade
nämligen hvar gång kan gått förbi detsamma sett sina
egna vapen ligga i ett af fönstren, och hans tanke
hade ständigt rufvat öfver medel att återfå dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
