Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, nej», svarade han, »nu är det försent.»
Baron Lejonhufvud var äfven af samma tanke.
»Jag har tagit mitt beslut», yttrade Durietz;
»jag blir en äfventyrare.»
»Förklara er närmare», sade Lejonhufvud; »jag
har måhända lust att taga samma parti.»
»Det behöfs blott», återtog då Durietz, »att
någon sätter sig i spetsen för de missnöjde, hvilkas
antal är betydligt, och fästningen är räddad.»
»Jag misströstar», yttrade Lejonhufvud; »den
gamla afunden mellan flottan och fästningen,
kommendantens anseende, de kloka anstalterna att vinna
manskapet, batteriet som bygges på Stora Öster
Svartö, de besynnerliga ryktena, som nu med
förökad fart gå man och man emellan, om att
fransmän och danskar ryckt in i Sverige, om konungens
afsättning, det rättfärdigande, som amiralen lofvat
— när jag besinnar allt detta, synes mig er
insur-rektionsplan vara outförbar! Alla måste vara med,
i annat fall blir här ett inbördes slaktande ...»
Och Lejonhufvud hade rätt. Ryssvännema
voro för öfvermäktiga; de redlige männen skulle
endast utan nytta bortkastat några tusen
mennisko-lif. Manskapet fick förhöjning i dagtraktamentet,
fästningens förråd öppnades till plundring, sedan
dock det redbaraste blifvit räddadt för fiendens
räkning, hästame till qvarnen bortsåldes eller
bortskänktes, den 29 April var förrådet på mjöl och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
