Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den bortskyndande vände sig om, och rörelsen
af hans armar visade tydligt, att äfven han höjde
sitt gevär.
Ögonblickligt smällde skottet ur
Bjömeborga-rens pipa, och den hemlighetsfulle mannen föll till
marken.
Ynglingen sprang fram. Det var en ryss, och
skottet hade fullkomligt dödat honom. Från den
döde skyndade han till trädet, där stången med den
hvita spetsen stod, ryckte upp den och var
ögonblicket därefter åter på sin plats.
I detsamma kom en patrull, till hvilken han
rapporterade hvad som tilldragit sig.
På ändan af stången var fäst ett papper, på
hvilket stod skrifven en proklamation af ryske
öfver-befälhafvaren. Den innehöll de lifligaste
uppmaningar till finske soldaten att öfvergifva sitt land
och sin konung, och utlofvade guld och gröna
skogar åt en hvar, som infann sig i ryska lägret.
Ryssarne begagnade mångahanda sätt att
in-praktisera dessa proklamationer i svenska hären.
Bönder, parlamentärer, spioner, alla medförde
sådana uppmaningar till förräderi.
Och det var ej underligt, om ryssarne visste
att sätta värde på sådana vapen. Med dem hade
de tagit Svartholm, med dem hade de tagit
Sveaborg! Hvarför skulle de svenske krigarne på
fältet, i skogarne, vara mindre lätta att förleda till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
