Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prostinnan grät, och det var ej mer om med
prosten heller. Vi kunna föreställa oss Carls
förvåning. På hans frågor visste de gamla intet att
svara. Samma morgon, som hästarne funnits bundna
vid gårdsstaketet, hade silfverasken med dukaterna
stått på bordet i matsalen.
»Det gläder mig», sade Carl, »mer än jag kan
säga, att ega en så oegennyttig vän. Den kostnad
jag förorsakat skulle tyngt på mitt samvete; jag
blir ändå alltid er gäldenär, ty en sådan vård, en
sådan kärlek betalas ej med pengar. Min okände
vän hoppas jag en gång få träffa och då uppgöra
sakerna med honom.»
Och så skildes Carl från — prestgård.
Vi känna hans försök att vinna anställning vid
Sandelska brigaden. Han hade först träffat
öfver-sten i Kuopio, men där ej erhållit något svar.
Utgången af hans andra besök hos Sandels på
War-kaus känna vi äfven.
37.
Under vägen.
Carl Hindersson och hans lilla skara hade icke
gått särdeles långt, förr än de fingo sigte på den
omtalta transportforan. Den dref långsamt vägen
framåt, men var omgifven af en talrik och vaksam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
