Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag är finne», inföll fången med ett hånleende.
»Det där talesättet har ni lärt er af er herre:
hvad ärliga finnar vilja, det ser ni af desse män,
som stå omkring mig, det borde ni ha lärt af de
segrar svenska hären redan vunnit, men ni begagnar
er finska börd, ni begagnar Finland som en matta
att knäfalla på inför den ryske czaren, hvars guld
ni tigger, liksom er herre tigger om hämnd mot
Gustaf III och hans son. ... Ni är finne, det ordet
skall kosta ert lif, herr Kalm, om ni upprepar det
i dessa finnars närvaro. Nej, var ryss inför dem,
som ni är det till själ och hjärta — det är det enda
medlet för mig att rädda ert lif. Där ser ni, huru
det verkligen står till med dessa finnar, om hvilka
ni skriker så vidt och bredt, att de vilja blifva fria,
att de icke önska någonting högre än att få sola
sig vid czarens tron . . .»
»Ni talar riktigt bra, herr Hindersson . . . jag
hör er med nöje.»
Det låg något så djäfvulskt hånande i dessa
ord, att Carl och hans båda vänner bleknade af
vrede, och Erik höjde den knutna handen. Men
Carl hejdade honom.
»Jag skall icke kosta flere ord på er», sade han,
»men kom ihåg mitt råd, att om ni vill något, så
tala ett annat språk än ert modersmål, ty hör
någon mer än jag och dessa två, att ni är svensk, så
kunna vi tre tillsammans ej rädda ert lif. Så brin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
