Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lutad ställning, färdig att taga ett språng framåt,
den venstra handen var utsträckt för att liksom
fatta tag i offret, den högra svängde en dolk. Hela
taflan skulle hafva skänkt en målare det
förträffligaste motiv, en lefvande afbildning af en strid
mellan mörkret och ljuset, åtminstone af ett moment
däri, det första, då den onde anden vågar sträcka
sin hand till anfall mot Guds sändningebåd —
början till samma strid, hvars slutscen Rafaels pensel
framställt på duken i ärkeängelns strid med
mörkrets furste.*)
Knappt hade Carl sett hvem han hade
framför sig, förr än ett slag af honom kom dolken att
falla ur mördarens hand, hvarpå han böjde honom
ned i stoftet med ansiktet mot golfvet.
»Där är din plats, eländige . . . för. ut honom,
Erik.»
Carl släppte härvid sitt tag och sköt grefven
åt sidan med foten, i det han reste sig upp och
ställde sig emellan honom och Aurora, liksom för
att befria hennes ögon från åsynen af denne niding.
Knappt hade dock handen släppt sitt tag, förr
än mördaren, med återvunnet välde öfver sig själf
och med hela spänstigheten af sitt skaplynne, sträckte
ut handen och fattade dolken, som låg vid Carls
fot. Denne hade nu blott en tanke, hans ögon
•) Denna tafla målades 1517 på beställning af konung Frans I
i Frankrike, och är en af de yppersta prydnaderna i museet i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
