Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Abel (von Minden)
- von Ackerbom
- Adler-Salvius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adel. ätten Abel (von Minden).
Vapen: a) af år 1574: Obekant.
b) af år 1604: En hwit skiöldh och ther uti tu spiuth med swarte stackar, udderne blåå och fire röde
hjerter med en öpen hielm och sedan ofvanpå hielmen ett blåth horn och en fennicika fördelt i two
ferger, then öfre delen rödh och then undre grön, stacken brun och udden blå, skrafferingen om hielmen
och skölden rödh, gull, grön och blåå fördelte.
Henrik Abel von Minden, adlad Abel von
Minden, till Gesterby, hvars slägtnamn var Abel;
troligen född i Minden; han fick 1571 Kjuloholm
i Finland i donation, hvilket han 1576 mot
vederlag måste afstå till Julius Gyllenhjelm; adlad 1574
d. 1 Maj; var fälttygmästare öfver artilleriet;
ståthållare på Wittenstein 1584; slottslofven på Reval
1591; undertecknade bland adeln 1593 års mötes
beslut; † före 1604. Han stod i ynnest hos k.
Johan d. 3:dje; hade tjent med beröm i krigen mot
Danmark och Ryssland; hade förvärfvat stor
förmögenhet, i synnerhet genom sitt gifte; lemnade
ansenliga försträckningar till kronan. Han fick 1669
17/1 i Tveta härad och Järsnäs socken gårdarne
Stockeryd, Holma, Bonäs Hoknatorp, m. fl. af Johan
d. 3:e för sig och sina bröstarfvingar till
evärdeliga tider. En samtida Hans Abel var 1569 amiral
på Svenska Flottan vid Kalmar. Gift med Elin
Tomasdotter (Ryting); dotter af slottslofven på Åbo
Tomas Jönsson Ryting, af en adlad, men
ointroducerad slägt, till Gesterby och Karin Gödriksdotter
(y. Finke-slägten).
Son:
Johan Abell, adlad Abell, till Stockeryd;
han begär i ett odateradt bref till hertig Karl att
få behålla ofvan uppräknade gårdar, som han ärft
efter sin fader, liksom gods, som han ärft i
Finland; år 1604 d. 20 Juni blir han adlad med
ofvanstående vapen för det han låtit sig manligen
bruka mot riksens fiender och får till evärdelig ego
för sig och sina bröstarfvingar ofvan nämda gårdar
m. fl. i Tveta härad och Järsnäs socken; hade ock
ärft gods i Småland efter modren; lefde 1606.
Källor: Lagus, Finska Adelns gods; G. H. Barfods
manuskript öfver ointroducerade ätter, med målade
vapen i K. Bibl.; Handlingar i Kammararkivet, benäget
meddelade af herr kamreraren Sandberg, deribland en
samtida afskrift af adelsbrefvet af år 1604 (adelsbrefven
finnas ej i Riksregistraturet).
Adel. ätten von Ackerbom.
Vapen: En hvit sköld, deruti en ek, stående på en grön åker med en krona midt uppå bålen eller
stammen. Ofvanpå skölden en öppen tornerhjelm; täcket och kransen med hvitt, gult och blått fördelte.
På hjelmen en grön ek emellan två vingar, den ena hvit och blå, den andra blå och gul.
Samuel Ackerbom, adlad von Ackerbom,
f. i Elbingen, blef i Gustaf Adolfs tid kanslist i
K. Kansliet; slottssekreterare vid Livländska Staten
i Dorpat; sekreterare i Livländska Öfverkonsistorium;
adlad 1653 d. 16 Juni och fick behålla sina
förfäders sköldemärke, samt hade då tjent Sverige i
25 år.
Källa: R. Reg. f. 1653, p. 1222.
Friherrl. ätten Adler-Salvius.
Vapen: En fyradubbel fördelt skiöld, der mitt uthi Adlerwapnet, på en himmelblåå färgadt skiöld,
som han fordom af Wår sal. Herrfaders May:tt för sine bewiste trogne tiänster och berömlige qvaliteter
skuld förwärfwadt och alt här till brukat hafver, uthi det öfwerste på högre och i det nederste fiället
eller skiölden på wänster sydan et caduceum eller gyllene spijra, omfattadt medh twenne krönte ormar,
wändandes hufvuden emot hwar andre wijdh den öfverste ändan af gyllene spijran, uti et Carmesij eller
liusrödt fiäll; Uthi den öfwerste på wänstre och nederste skölden på högre sijdan en dubbel laurbärs
Crantz, uthi ett Isabellguhlt fiäll. Ofvan på skiölden twå öpne Thornerehiälmar. Täcket och Crantzen
medh Jsabell guhl, himmelblåå och carmesij eller liusröd färgor fördeelte; hwardera Hiälmen medh en
Frijherre Chrona opå, och uthur den högre hjälm chronan en krönt adler, med uthsträckte wingar, medh
himmelblå och naturlig Adler färga fördeelte; och uthur den wänstre hiälm Chronan en medh twenne
ormar omfattat gyllene Spyra, ståendes oprätt emellan sex Cornett fahnor, tree nembligen påå hvarie
sijda, medh himmelblå, Isabell guhl och rödh färga fördelte.
Johan Salvius, adlad Adler-Salvius, intr.
n:o 170, blef 1651 d. 12 Mars friherre, men tog
som sådan ej introduktion; och fick till
friherreskap Rautus socken i Keksholms län, som skulle
kallas Örneholm. Om honom och hans förfäder
se introducerade adl. ätten Adler-Salvius n:o 170.
Källa: Original-friherrebrefvet i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 14 19:10:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/schkling/0009.html
