Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Mårtenssons adel. ätt - Anders Nilssons adel. ätt - Anders Nilssons till Talis adel. ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS NILSSON TILL TALIS. 5
för diet han manligen sig bevist mot riksens fiender,
får ofvanstående vapen, samt frälse och frihet för sig
och äikta arfvingar på Algudstorp en gård, Backe en
gård, Fjälstorp en gård, Brötthebo en gård, Ingastorp
en gård och Asketorp en gård, liggande i
Östergötland i Bråbo härad och Regna socken. Brefvet är
utfärdaddt af k. Johan d. 3:e, men årtalet fattas på
koncæptet; årtalet är sedan funnet och är 1569;
tillbytte sig 1578 mot de flesta af ofvanstående gårdar
Karstorp i Gerums socken; fogde på Elfsborgs slott
1581 och öfver Askims härad 1585; lefde 1602.
Gift troligen med Kerstin; dotter af Torsten Krumme
(3 gäddtänder) till Sellerup. De hade en
Dotter. Gift med ryttmästaren Karl Lake (n:o
53), i hans 2:a gifte, som 1622 egde Karstorp.
Källor: Koncept till adelsbrefvet i Riksarkivet;
Tilasska Saml.; Meddelanden af hr kamrer Sandberg i
Kammararkivet; Riddarh.-gen.
Anders Nilssons adel. ätt.
Vapen: En röd häst med förgyldt betsel uti försilfradt fält med en öppen tornerhjelm; på
hjelmen 5 hanefjädrar, 2 försilfrade och 3 röda. Kransen och hjelmtäcket hvitt och rödt.
Nils Guldsmed, borgare i Stockholm. Gift
med Anna.
Barn:
Siamuel Nilsson till Hessle, adlad af Karl
d. 91:e, men slägten ej introducerad; se Samuel
Nilssons adl. ätt.
Anders Nilsson, hertig Karls stallmästare och
ryttmästare vid en af hans fänikor, blef på hans
begäran adlad 1590 d. 27 Mars; deltog i slaget vid
Stångebro. Han kallas af samtida författare Häst
eller Ross; dog utan manliga afkomlingar. Gift
1584 d. 8 Mars med Kerstin; (oäkta?) dotter till
Lasse Vestgöte, adlad men ointroducerad slägt, till
Skedwi och St. Sundby. Hon höll sig väl med en
bårdsskärare (barberare). De hade 3 döttrar.
Barn:
Brita Andersdotter Häst till Säby, f. på
1580-talet, lefde 1650, begrafven i Frustuna kyrka, der
det står på en grafsten: Brita Andersdotter Hest till
Säby och hennes vapen: en galloperande häst. Gift
med stallmästaren hos hertig Karl, slottslofven på
Kalmar Joen Andersson, som stupade vid
Kockenhusen. Deras barn blefvo 1646 adlade med
namnet Rossfelt (n:o 362), då deras fader redan fått
löfte om adelskap, hvilket för Karl d. 9:s dödsfall
skull ej gick i verkställighet och fingo upptaga sin
morfaders vapen då denne ej egde några manliga
afkomlingar.
?† Maria Häst, dotter af en öfverste Häst, lefde
enka 1663. Gift med majoren Mårten Johansson,
adlad Gyllenpatron, n:o 576, f. 1602, † 1659.
Källor: Verving, Karl d. 9:s historia s. 209, 424;
Södermanlands regementes historia 1: 40, 45; Biogr. Lex. art.
Vestgöte; Tilas Saml.; Stiernmans H. M. 1: 141, 303;
Koncept till adelsbref i Riksarkivet; Ridd.-genealogierna.
Anders Nilssons till Talis adel. ätt.
Vapen: Ftt rödt fiäldh och udi samme fiüäldh tree rydske sabler, bladen opåå them jjser färghe,
handttagett swarte, ofwenn opå hielmetedh sex ränne fäniker med rött och huite färghe; schafferingen
rött och hvytt.
Vapnet således lika med under n:o 188 introducerade ätten Sabelfanas.
Jämför Axel
Mårtceænssons vapen, hvilken 1614 blef adlad, men ej introducerad och ibland efter vapnet kallas Sabel
eller Sabelbyssa, liksom Anders Nilsson stundom kallas Sabel eller Sabelfana.
2 Tab. 1.
Nils Andersson till Talis.
Barn:
Karin Nilsdotter (Sabelfana). Gift med Henrik
Matsison Huggut (n:o 691).
Alnders Nilsson till Talis och Solberga, adlad
1563), † 1580. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Anders Nilsson till Talis och Solberga (se
Tab. 1), adlad med samma vapen, som den sedermera
introducerade ätten Sabelfana, n:o 188, hvarföre dessa
båda slägter ofta blifvit sammanblandade såsom i
Stierrnmans Matrikel; ryttmästare för en fana
ryttare; adlad 1563 d. 16 Juni; fältöfversten i
Finland Henrik Horns löjtnant 1566; befallningsman
på Viborg 1567; öfverbefallningsman derst. s. å.;
slottsslofven i Viborg 1571 och ståthållare derst.
s. å.;; åter slottslofven i Viborg 1576 och
ståthållare derst. 1577; skickades af Erik d. 14:e till
Finland 1568 att fängsla och till Stockholm föra
hertig Johan och hans gemål; bivistade fälttåget i
Blekiinge och Lyckå slotts eröfring 1564; slog
1565) fyra fanor tyska ryttare, som kommo utanför
Revall; gjorde 1573 11/1 sitt testamente, enligt
hvilket Hans 2:a fru, som var barnlös, skulle få halfva
Taliss säteri, hvaraf den 2:a hälften var hennes rätta
arf och gamla frälse, Nikolskola och Repola, af
hvilket senare hon borde gifva hans barn af 1:a
giftet vederlag för 2/3; af öfriga hans gods skulle
1/3 tillfalla henne, 1/3 dottern Karin och 1/3 sonen
Nils, som då för undervisnings skull var i
Tyskland. Arfskifte efter honom hölls 1583 22/2; † 1580;
hans vapen blef uppsatt i Viborgs kyrka. Gift 1:o
med Margareta af adel; 2:o med Margareta
Matsdotter, hvars fader var prest. Hon testamenterade
Talis, Nikolskola och Repola till sin broders son
sekreteraren och ståthållaren på Viborg Henrik
Jönsson (stamfader för adliga ätten Teetgren, n:o
557), som derå fick Gustaf Adolfs stadfästelse för
sin och sin hustrus, Barbara Plåmans, lifstid under
frälserätt; deras son Jöns Hindersson fick
bekräftelse härå 1649 30/10 och 1652 2 af drottning
Kristina under Norrköpings besluts vilkor. Modren
innehade godsen till sin död 1671. ,
Barn:
1. Karin Andersdotter. Gift 1:o 1572 17/5 i
Viborg med Johan Hansson (Skalm i Finland, n:o
144); 2:o före 1583 med Erik Tönnesson
(Vildeman, n:o 89).
1. Nils Andersson till Talis var 1573 i
Tyskland; inmanades 1587 i fängelse på Åbo slott, då
han besöktes af sin hustru.
Källor: Originaldiplomet i Riksarkivet;
Riddarhusgenealogierna; Lagus, Finska Adelns gods och ätter;
Stiernmans Höfd. M. och Matrikel s. 297; Palmsköldska
Saml. å Upsala Bibl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
